Esmeraldas boning – ChillaNer shoppen

Publicerad den 13 maj, 2022 av mervi.chillaner

Utmana sina rädslor

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Jag pratade med en väninna om hur vi har utvecklats de senaste åren.

En stor del i min egen utveckling har ju varit att starta ChillaNer för det om något har tvingat mig ur min komfortzon rejält.

Jag har ingen kollega som kan ta över om jag har en dålig period, jag har ingen chef som säger vad jag måste göra, ingen som säger dessa utbildningar behöver du ta nu, ingen manual att så här ska du göra.

Utan det är jag som måste leverera även vid dåliga perioder – av det har jag lärt mig att jag behöver inte göra allt på en gång och fort, utan jag kan ta det i min takt och det jag orkar.

Jag bestämmer själv vad jag ska göra – jag kan anpassa mina dagar efter mående och efter det jag behöver.

Jag väljer utbildningar – jag får utvecklas och utbildas helt i det jag själv känner ger mig något.

Jag skriver manualen – jag lär mig av mina misstag

Och så en annan del, jag väljer att utsätta mig för saker som jag inte klarade av förr. När jag gick min massageutbildning så var den praktiska delen i Uppsala. Jag pendlade dit tre dagar i rad utan att ha någon med mig, utan att veta var det skulle vara, utan att ha någon att rådgöra med. Självklart delade jag min oro med vänner som kanske inte riktigt förstod hur jobbig situation detta var för någon introvert med uselt lokalsinne och led av en utmattning som gjorde att krav och ovetskap om hur saker skulle ske var skitjobbigt rent ut sagt.

Jag överlevde ju den utbildningen och har nu jobbat med massage i 3 år. Under dessa år har jag utsatt mig för många liknande situationer och för några helger sedan var jag ju på en mässa som utställare, utan att ha vetskapen hur det skulle vara där och hur det skulle gå.
Det var min första i verkliga livet presentation av min shop och mig som häxa.

Och jag var inte orolig, jag var inte stressad av det. Inte så som jag hade blivit för några år sedan. Då hade jag legat sömnlös och varit sönderstressad innan jag ens åkt iväg.
Jag var inte sömnlös, jag vart inte sönderstressad. Helt ärligt jag var inte så stressad på den resan.

Väninnan jag pratade med är i början av liknande resa och hon hade en mässa som hon var utställare på. Och det vi skrev om då påminde mig så väl om början på min resa, de känslor och de saker som kändes jobbiga, men även känslan av målmedvetenhet och känslan att jag kan klara detta och det kommer leda till något bättre.

Jag vill bara påminna er om att ni kan klara av saker idag som ni inte klarade för några år sedan. Och om ni utmanar er idag, så kommer ni växa som människa.

Ta en titt på er själv och kolla tillbaka några år, stampar ni på samma plats? Har ni utvecklats? Var det lätt? Var det smärtsamt?

Min utveckling har varit skrämmande, påfrestande, jag har förlorat människor.
Men jag har blivit modig, uthållig och jag har träffat nya människor.

_{Jag skriver utifrån mitt personliga perspektiv på häxkonsten.}
_{En del av min syn på häxkonsten är att jag aldrig kan bli fullärd, jag är för evigt både elev och lärare.}
_{Alla erfarenheter, möten och varje rad vi läst och läser påverkar och förändrar oss, våra liv och vår häxkonst}

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Om du använder dig av växter i häxkonsten så har du även där ett personligt ansvar att säkerställa att växten inte är giftig, inte ger en ovälkommen reaktion och att ingen sårbar kommer i kontakt med den. Är du inte säker på den växt du plockat, köpt eller fått i gåva så fundera två gånger på om du verkligen vill använda den.

Publicerad den 23 december, 2021 av mervi.chillaner

Fira högtiderna

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Förra veckan sa jag att det hade varit mycket och att jag förväntade mig en till vecka av det. Och så blev det. Men nu hoppas jag att det lugnar ner sig över jullovet åtminstone.

Jag tänkte att inlägget får handla om högtiderna istället.

Imorgon är det julafton och det firar ju nästan varje hushåll i Sverige. Även vi firar julen hemma hos oss, med gran, tomte och julklappar. Våra närmaste är bjudna och vi ska äta lite julmat. Hemmet är dekorerat som många andra hem med tomtar, glitter och mycket rött, grönt, guld och silver.

Men jag skrev högtidERNA som vi firar, och julen är endast en av dem. Den andra är vintersolståndet, som även kan kallas Yule. Så jag kombinerar alltså dessa två högtider i mitt hem. För många av julens traditioner kommer från de gamla hedniska trosatserna. Och även om själva vintersolståndet var i tisdags så kan man faktiskt fira den före och efter (precis som med julen).

Även om jag inte firar alla delar av vintersolståndet med familjen så finns det delar vi firar tillsammans. Såsom att vi kommer ha en ”simmer pot” på spisen (kanske på min kamin om jag eldar). Jag kommer att hänga upp ”häxkulor” för skydd och tända ljus för de som inte kan närvara. Jag gör det inte mer komplicerat än så. Att jag lägger till sådant som vi som familj kan njuta av och tar bort lite av den religiösa aspekten av julen. Kanske att dottern får hjälpa mig att göra i ordning ett fat med gotta att ställa ute till våra väsen ikväll, många andra barn lämnar ju mjölk och kakor till tomten.
Vet ni vad en ”simmer pot” är?

Jo det är en gryta som du skapar för väldoft i hemmet med ett syfte och utan onödiga kemikalier (som finns i doftsprayer). Ingredienserna som läggs i väljs noggrant ut för att passa det syftet. Till Yule så passat som exempel

Apelsinskivor – för glädje och hälsa
Kanelstänger – hälsa och välgång
Stjärnanis – tur, skydd och hälsa
Tallkottar – skydd, fertilitet och hälsa
Lagerblad – att skriva sina önskningar på

Man låter den helt enkelt stå puttra över dagen för att sprida allt det man önskar till hemmet. Du kan även använda den dagen därpå om ni vill. Och vissa väljer att filtrera vätskan som blir kvar och spara det för att använda i sin häxkonst senare (förvaras då i kyl eller frys). Vissa häller även över i en sprayflaska för att använda som parfym eller rumsdoft. Men huvudsyftet är att sprida väldoft.
Har man inte möjlighet att ha en ”simmer pot” kan man även ha det som potpurri i rummet.

Jag skriver utifrån mitt personliga perspektiv på häxkonsten.
En del av min syn på häxkonsten är att jag aldrig kan bli fullärd, jag är för evigt både elev och lärare.
Alla erfarenheter, möten och varje rad vi läst och läser påverkar och förändrar oss, våra liv och vår häxkonst.

Du ansvarar själv för din egen häxkonst, oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.

Om du använder dig av växter i häxkonsten så har du även där ett personligt ansvar att säkerställa att växten inte är giftig, inte ger ovälkommen reaktion och ingen sårbar kommer i kontakt med den. Är du inte säker på den växt du plockat, köpt eller fått i gåva så fundera två gånger på om du verkligen vill använda den.

Publicerad den 16 december, 2021 av mervi.chillaner

Hinna med sig själv också

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Ojojoj så mycket som har hänt på endast en vecka.
Och mer blir det till nästa.

Eftersom jag just nu har mycket stress, möten, måsten och då minimalt med tid för återhämtning så kommer detta inlägg handla om just stress och återhämtning.

Jag tror att jag har nämnt att jag kraschade i den berömda väggen 2015 och flera gånger efter det. Så med andra ord så är min stresströskel lägre än för de som aldrig kraschat.
Och så kommer det för alltid att vara. Jag kommer aldrig att bli fullt frisk från min utmattning. Vilket jag accepterar och lever med som en följeslagare i mitt liv.
Det är faktiskt så jag har börjat se på min utmattning, som en omtänksam vän som vill dra ner mitt tempo och tjatar på mig att prioritera min egen återhämtning alltid.

Så med det i åtanke, min vecka har inneburit för många möten på olika orter (min vän tjatar ju om max 1 per vecka vilket jag vanligtvis håller). En dotter som har varit väldigt trött denna vecka och därför fått skippa fritids efter skolan, då det är för mycket för henne just nu. Samtidigt är jag fortfarande förkyld! Dygn 16 nu, men det blir sakta bättre.

Så med andra ord tid för återhämtning har varit nästan omöjligt. Så hur har sjuttsingen har jag lyckats utan att krascha?

Prioritera att äta! när jag blir stressad vill jag gärna hoppa över måltider. Men då jag är så medveten om min ”vän” så har jag sett till att äta ordentligt. Detta genom att i början av denna stressvecka så gjorde jag storkok. En hel gratäng bara till mig (dottern är selektiv med maten hemma och ville inte ha). Så oavsett hur stressigt det varit, så har jag haft färdig mat att slänga in i micron till mig (oroa er inte för dottern, hon har alltid mat hemma som hon äter).
Sänk kraven! Diskmaskinen har inte fått gå varje dag och tvätthögen är enorm och göra allt det där extra som jag brukar få med på dagarna som att organisera lagret och skapa nya produkter, ta nya snygga foton till shoppen osv. har jag struntat i helt. Under denna vecka har jag inte gjort något extra eller som kan vara bra att få gjort. Jag har endast gjort det absolut nödvändiga i hem och jobb (det är fördelen med att vara sin egen chef)
Glöm allt när du får chansen att vila, eller bara mysa med familjen! Denna är viktig, när du gjort det du måste och får möjligheten att vila så släpp allt annat och bara var i stunden.
När jag sitter och myser med dottern på kvällen så ska jag inte tänka på allt jag måste ordna imorgon eller om en timme. Utan jag ska bara njuta av att hon och jag sitter och myser, bakar, tittar på tv eller pysslar tillsammans.
Den här är viktig som jag sa, men den är otroligt svår. Men med träning så går det att faktiskt släppa alla måsten och vara närvarande i stunden i stället.

Så även om min vecka har varit hektisk och jag inte fått sova tillräckligt så har jag inte kraschat tack vore dessa tre punkter. Så jag hoppas de kan hjälpa även er ❤️

Nå nu är dagens första avklarad 😉

Nu ska jag fortsätta på nästa för även idag så har jag möte på annan ort, och dottern ska hämtas tidigt. Och huset ska städas till dotterns kalas (och även där så gör jag bara det jag måste och inget mer – dammråttor och målarfärgsfläckar blir “gäster” på kalaset 🤣)

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Publicerad den 9 december, 2021 av mervi.chillaner

Sorg

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Ni som har följt mina inlägg vet att jag är änka, idag är årsdagen sedan Bertil min makes bortgång.

Eftersom jag gjorde stora förändringar när han gick bort och samtidigt satte gränser i relationer så trodde många att jag inte bearbetade sorgen eller att jag helt enkelt hade brutit ihop totalt och blivit koko.

Men sanningen är den, att redan innan hans bortgång hade jag påbörjat en förändring i mig själv.

Jag hade kraschat flera gånger i den berömda väggen och var sjukskriven för utmattning när maken blev sjuk. Detta efter år av trakasserier (inte maken). År av att sätta alla andras välmående före min. Och år av att inte ta hand om mig själv helt enkelt.

Ja, sen lägger vi på att jag inte har fått sova många hela nätter sen min dotter föddes då hon har sömnproblem.

Jag hade alltså kommit till en brytpunkt och skulle börja göra förändringar efter den helgen.

Bara att den helgen blev min make sjuk, vi fick åka in till sjukhuset och det var början till hans slut. Den helgen vart med andra ord en större vändpunkt i mitt liv än någon av oss hade anat.

Maken vart sjuk sista helgen i augusti, för att gå bort den 9 december samma år.

Så det var därför när han inte fanns kvar med oss något mer och jag tittade på min dotter och kände mig helt uttömd på energi och allt inombords. Jag kände mig bara så tom, förutom kärleken till min dotter, till mig och till livet.

Jag kände där och då att jag kunde inte fortsätta som förr, jag var tvungen att göra de förändringar som behövdes.

Vilket är anledningen till att stora beslut togs strax inpå bortgången och stora förändringar skedde trots den stora sorgen. Fast de besluten var ju egentligen tagna redan innan, fick bara ändras lite efter de nya förutsättningarna.

En av de största förändringarna jag gjorde var att sätta mitt välmående högst upp på listan, för om jag inte mår bra fysiskt och psykiskt hur skulle jag kunna uppfostra en dotter till att göra bra val för sitt välmående?

Om jag inte visade henne hur hon skulle bearbeta alla känslor och livet, vem skulle visa henne då?

Så att bearbeta sorgen vart faktiskt en stor del i mitt liv, samtidigt som jag satte gränser för mitt välmående, samtidigt som jag utbildade mig, samtidigt som jag startade företag, samtidigt som jag prioriterade min fysiska hälsa.

Så även om mitt liv har förändrats enormt de senaste åren så har jag sörjt det jag förlorat.

Den största förändringen i mitt liv är ju att sätta mitt välmående först. För om inte jag mår bra hur ska jag kunna uppfostra en välmående dotter?

Jag tror att en stor del i att jag har hanterat sorgen på ett friskt sätt är just det faktum att jag tillåter mig att känna det och jag gömmer inte undan de negativa jobbiga känslorna. För även de känslor som är jobbiga och negativa är en del av mig och har stor betydelse i hur jag kan må bra. För de berättar sådant som jag kanske annars skulle ignorera.

Som när jag kände frustration över bilen som inte startade, jag tillät känslan och kunde då reflektera över varifrån den faktisk kom. Vilket gjorde att jag kunde släppa frustrationen och gå vidare.

Hur är det med er? Tillåter ni er att sörja det ni förlorat?

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Publicerad den 2 december, 20212 december, 2021 av mervi.chillaner

Väsen

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Tror ni på väsen?
Det gör jag. Vissa kallar dem vättar, troll, tomtar, knytt, oknytt, feer, älvor m.m. Jag kallar dem kort och gott väsen.

Förra veckan var det ett par dagar när jag gick för att hämta silkespapper från ett skåp som det låg packchips varje gång där på hyllorna. Spelade ingen roll om jag städade bort dem eller inte, så låg det nya där nästa gång jag öppnade dörren.
Sen på helgen när jag tvättade i tvättstugan så hittade jag flertalet mini buntar med sytråd. Jag buntar aldrig sytråd på det viset, inte dottern heller. Så jag säger att det är husets väsen som gjort det.
Eftersom jag städade undan mjuka saker för de väsen som tydligen är väldigt aktiva i mitt hem just nu så ställde jag fram en bomullstuss till dem att ta istället. Min tanke var helt enkelt att de julstädar i sina hem just nu och kanske vill ha något nytt att bädda med.
Men i tisdags när jag var i tvättstugan så hittade jag korken från ättikspriten mitt på golvet istället för på flaskan.
Och på onsdag kväll så var det korsstygns tråd på dotterns kudde, och det när jag bäddade upp sängen efter att ha haft överkastet på hela dagen. (och inte har jag sytt korsstygn på väldigt länge här hemma)Så jag antar att busstrecken inte är över än eller är de gåvor till oss kanske?
Detta kräver fundering.
Förutom allt detta med väsen så har min otur fortsatt (har haft hela hösten med blixtnedslag, vitvaror, dator, bilen, dottern).

Jag delar med mig av detta för livet är inte alltid lätt, vilket många kan känna igen sig i. Inte för sympati, då jag ändå känner att det är hanterbart och jag är en överlevare.

Vår hund som var gammal och hälsan blivit sämre på ett tag slutade att äta förra veckan och i måndags fick han somna in hos veterinären. Tyvärr kunde inte jag vara med då min dotter har snuva och vi isolerar oss.
Så jag sörjer vår familjemedlem samtidigt som jag ska försöka få min dotter att förstå att hunden nu är borta för gott.

Senare när jag tänkte åka in med ett paket till posten så startade inte min nyservade bil.
Och när jag ringde efter hjälp så fick tydligen bärgaren fel nummer till mig. Så dagen efter när jag ringde upp igen och upprepade allt och mitt nummer (mitt nummer sa jag minst 3 ggr) så fick bärgaren ännu en gång fel nummer av dem. Men denna gång kom han hem till mig ändå och visade upp numret han fått av mig och bad om ursäkt.
Han fick igång bilen, men den behöver tas till verkstad så fort min skrutta är frisk igen. För just nu kan jag ju inte ha henne i isolation samtidigt som jag ska vara på verkstad eller få skjuts av någon annan.

Det är sådana här veckor jag känner det jobbiga med att vara ensamstående. Just när jag skulle behöva dela mig i två för att kunna vara både hemma med dottern och vara någon annanstans samtidigt.
Men det får gå helt enkelt, bilen får tas till verkstaden nästa vecka och jag håller tummarna att den startar nästa gång den behövs.

Tills dess så har vi sjukstuga här hemma. Då är det tur att min dotter tycker om jul och alla dess dekorationer. Jag bar upp granen och ställde fram pyntet till den. Och sedan dess har jag plockat pynt från hela huset. Och granen har konstigt nog bara fått lite på sig.
Men huvudsaken är att min dotter är på bra humör och har roligt, för det är ju jobbigt att vara hemma med snuva.

Och innan ni tycker allt för synd om mig, så är jag på gott humör även om jag vaknade nu i morse med halsont.

Jag tror ju på att vi kan välja hur vi ska uppfatta allt som sker oss. Och all denna otur jag gått igenom denna höst har visat mig hur mycket jag växt, hur förändrad jag är i grunden då jag inte är bitter över oturen utan jag ser lärdomar i det.

Jag väljer att ha det bra i det liv jag lever.

Även om jag svär hest över bilen just nu

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Publicerad den 25 november, 2021 av mervi.chillaner

Tacksamhet

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

När jag började att skriva inlägget så tänkte jag skriva lite om stress och hur man ska hantera det. Men rubriken som mina fingrar skriver ner är tacksamhet.

Så jag lyssnar på mina fingrar och skriver om det istället.

De senaste åren har jag lagt stor tanke på vad är viktigt för mig, vilka är mina personliga grundpelare som jag står på. Pelare som jag kan räkna med att håller oavsett vad som sker.

Och Tacksamhet är en av dem.

Det här låter hemskt men jag är tacksam över att jag är änka som uppfostrar min dotter med Sturge Weber syndrom helt själv!

För här är min sanning som tillåter mig att vara tacksam över detta:

Allt jag gått och går igenom hjälper mig att utvecklas och gör mig till en bättre person. Allt det jag gått och går igenom behöver jag gå igenom för att lära mig nya saker om livet och mig själv.
I tacksamhet finns kärlek, glädje och närvaro i stunden.

Det betyder inte att min make inte är saknad, bara att jag accepterar det som hänt och är tacksam över att jag hade honom, att vi hade vår relation och allt det jag lärde mig från honom och vår relation.

Jag är tacksam över det sorgearbetet jag genomfört och fortsätter att gå igenom. För i det så ser jag kärleken vi hade och som jag fortfarande känner.

Jag är tacksam för alla de nya möten som förlusten har inneburit, de nya vänner jag fått och även över de vänner som försvunnit.

Jag har känt bitterhet och ilska över saker i mitt liv, jag är människa. Men sedan jag valt att bygga mitt liv på tacksamhet så är det inte lika ofta ilskan dyker upp och bitterheten är sällan här.
För när jag kan se tacksamhet även i mörkret så kan jag se alla de saker som skänker glädje, trygghet och kärlek.

Nu betyder inte det att vi ska acceptera allt dåligt som händer oss och vara tacksam för det.
Kan vi förändra en dålig situation så ska vi göra det.

Kan du känna tacksamhet över de händelser i ditt liv som du klassar som dåliga?
Kan du känna att även de var viktiga för att du skulle växa som person?

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Publicerad den 18 november, 2021 av mervi.chillaner

Generositet och förväntningar

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Vi går alla igenom olika skeden i livet, ibland är det tuffare och vi behöver hjälp från andra. Medan ibland har vi det bättre och vi har möjligheten att hjälpa andra.
Sen hur mycket tuffare och bättre tider vi får är väldigt individuellt.

Men något jag har lagt märke till denna vecka är lite detta med att om man ställer upp och hjälper till, så förväntar man sig att få tillbaka från den man hjälper också.

Jag har stött på flera exempel på hur någon ställt upp och sedan blivit sur när de inte fått hjälp tillbaka. Eller att någon gett bort något värdefullt, men inte fått den där saken de senare ber om när de har lite tuffare.

Är det verkligen så att när man hjälper någon, antingen genom att bidra med tid, saker, eller till och med pengar. Och nu menar jag när man själv erbjuder detta säger att det är en gåva för att man tycker om dem, så förväntar man sig att få likvärdig hjälp tillbaka när man själv behöver??

Vill vi verkligen binda någon till att gengälda, även om vi säger att det är en gåva?

Om vi ger ett barn en dyr gåva inte förväntar vi oss att barnet ska ge oss en dyr gåva tillbaka?
För vi hjälper oftast någon som det sämre än vi. Vi ger ju gåvor för att vi bryr oss, inte för att få något tillbaka.

Fundera på varför ni ger bort hjälp eller gåvor, är det utav generositet eller att ni förväntar något i gengäld i framtiden?

För om jag hjälper min vän när hen är sliten så förväntar jag mig inte att hen hjälper mig när jag blir sliten. För jag vet ju inte hur hen har det i framtiden när jag behöver hjälp.

Jag kan fråga hen, utan förväntning på ett ja. För vi kan alltid be om hjälp.

Jag blir inte arg, ledsen eller irriterad när hen säger nej. Jag kontrar inte med att ”jag har ju ställt upp för dig”, ”jag trodde vi var vänner”, ”den där saken jag gav dig i gåva kostar si och så, bara så du vet”.

Nu menar jag inte att vi aldrig ska ställa upp tillbaka eller i gengäld. För självklart om vi kan hjälpa någon som hjälpt oss så mår vi oftast bra av det.
Utan jag vill mer påminna om att när någon har det tufft, så är det ganska ofta en lååång väg tillbaka. Och de har inte alltid resurserna att gengälda på väldigt länge heller, kanske aldrig.

Ps.
Jag brukar ofta säga ”hjälp någon annan när du kan”, ”donera till en välgörenhet”, för vill vi ha ett generösare samhälle som tar hand om varandra så måste vi inspirera till detta.

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Publicerad den 11 november, 2021 av mervi.chillaner

Så kom vintern!

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Är ni som jag, vill krypa under täcket och gå i ide?
Eller blir ni barnsligt glada och vill ut och leka?

Oavsett vilket så är det bra att ta hand om er nu i början tills er kropp blivit van igen.

Här är mina råd nu i början:

Skotta korta stunder i början, ni använder muskler som haft semester 😉
Håll ryggen varm, särskilt glipan mellan jacka/byxa.
Om du ändå bestämmer dig för att skotta hela uppfarten när du är otränad, boka massage för att motverka träningsvärk.
Broddar till skorna är väldigt bra nu när de inte har sandat, ta era promenader försiktigt utan att spänna kroppen.

La ut dessa råd i tisdags på ChillaNers sociala media, efter det gick jag ut på promenad utan broddar och föll på rumpen 🤣
Ja, så kan det gå när man inte lyder sina egna råd, men jag brukar ramla en gång per vinter, så nu är ju det avklarat för resten av vintern. 🤷‍♀️

Det som är bra just nu är att jag kan elda i kaminen, plocka fram filten och dricka en kopp te och njuta av hur mysigt det är.

Fars dag

Firar ni pappan i ert liv?

Det gör vi, även om våra fäder inte är med oss något mer.
Jag brukar köpa lite gofika, gärna tårta och så fikar vi och har en mysig dag.
Tidigare år har vi inte pratat så mycket om vad fars dag är, men i år är min lilla skrutta mogen nog att prata om det, tror jag.

Så vi kommer att prata och minnas tillsammans.

Här kommer vi in på sorgebearbetning litegrann. För inte nog med att jag bearbetar min sorg så hjälper jag min skrutta med hennes. Och hennes är inte bara förlusten av sin pappa utan även förlusten att ha honom i sitt liv genom uppväxten, förlusten av den manliga förebilden som ska guida henne till vuxenlivet.
För även om jag finns till för henne, så är det ju ibland en pappa som behövs.
Och i vårat hem så är det helt ok att prata om de som vi förlorat och saknat. Vi pratar om dem när de dyker upp i minnet, när vi gör saker som de skulle uppskattat, eller som när jag köpte makens favorit godis bara för att skruttan skulle få smaka.

Så som ni hör, vi tacklar stora saker i vardagen.
Jag tycker det är viktigt att vi vuxna ska kunna prata med barn om de viktiga personer de förlorat, utan att vår egen sorg överskuggar samtalet. Låt barnet leda samtalet och ta det därifrån. Och kanske det gäller även vuxna ni pratar med

Och både min far och min make tyckte om att åka skidor och när snön föll i söndags så kunde jag se dem åkandes på nysnön i min själ.

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Publicerad den 4 november, 20214 november, 2021 av mervi.chillaner

November

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Jag har sett på vissa grupper att det är NO vember. Alltså månaden att träna på att säga nej, för att stärka sig själv. Att inte hela tiden ställa upp och sätta gränser.

Vilket intressant nog sammanfaller med min vecka.
Under veckan har personer från mitt förflutna tagit kontakt.

Och några av dem har inte varit positiva kontakter. Till en så valde jag att sätta en gräns för min egen skull, jag skulle inte lockas in i att endast prata om negativa saker.
För livet är så mycket mer än den skit som blir så tydlig när vi är i en negativ spiral.
Så jag vände på det samtalet genom att säga att trots allt jag gått igenom de senaste åren så är jag lycklig idag. Jag har ett bra liv.
Och personen blev överraskad av attityden gissar jag och valde att ta till sig lite av den (hoppas jag).

En annan negativ kontakt är personen som trakasserat mig i många år men som jag lyckats hålla borta i något år helt nu.

Men där var ett sms från personen och mitt blodtryck sköt i höjden; ja, jag kollade faktiskt och har inte haft så högt på länge. Tvärtom har mitt blodtryck varit lite för lågt på sistone.
Men även här satte jag en gräns för mig själv, jag gav ett kort svar som räckte för mig. Fick självklart ett till och med uppmaning om att jag skulle skriva mer.
Men jag valde att lägga bort det och istället laga mat till min dotter, mat med betydelse, mat med kärlek.

För det är så otroligt viktigt att kunna sätta sina egna gränser som hindrar oss själva att hoppa in i en negativ spiral. För den enda som kan ändra på att en sådan uppstår är du själv.

Du måste själv identifiera dina negativa spiraler i ditt liv och det viktigaste är att sluta medverka till dem.
Ta ett steg tillbaka, se på det hela, och prova att göra något helt annat.

För det har jag gjort i mitt liv. Och jag har ett bra liv idag, där jag jobbar på att vara lycklig varje dag. Där jag jobbar på att identifiera mina negativa spiraler, även de som andra människor startar i mig, och inte medverka till dem något mer.

Så nu får ni en hemläxa av mig, ni behöver aldrig redovisa den för någon annan än er själva.
Identifiera en negativ spiral i ditt liv, och sluta medverka i den!

Negativ spiral är när något du känner igen triggar dig, du reagerar negativt och på samma sätt varje gång, du agerar negativt och på samma sätt varje gång med förväntan att få ett nytt resultat.

_{Du ansvarar själv för din egen häxkonst oavsett var du fått din kunskap ifrån, det är i utövandet och intentionen som kraften finns.}

Publicerad den 28 oktober, 202128 oktober, 2021 av mervi.chillaner

Andekontakt

Detta är en personlig blogg men även reklam för ChillaNer shoppen

Jag hade planerat att skriva om att ha sjukt barn hemma och tacksamhet med livet jag lever.

Men istället så levererade denna vecka något annat mer passande för tiden just nu.

Nämligen vardaglig andekontakt när slöjan mellan världarna är tunn. Sådan som vi alla kan känna av, oavsett hur öppet medvetna vi är kring denna värld.

Detta kan ju vara skrämmande ibland, för om man inte är redo att känna efter och tolka så kanske man förtränger budskapet.

Ett exempel på detta som hände mig i början av veckan:

Skruttan min hade lekt bredvid mig i sängen medan jag jobbade på datorn. När hon lekt färdigt så lämnade hon sina leksaker och där bland en speldosa som ska sitta i en docka. En sådan som säger olika fraser.
När jag sitter och jobbar så går speldosan igång av sig själv (vilket den aldrig gjort förr) och hackar, hackandet låter som pussar.
Så helt plötsligt så hör jag massa små pussar bredvid mig.
Jag tar upp speldosan och frågar – är det någon här?
Liten stund går och ett nytt hack låter från speldosan – jeh
Bara en gång, ingen upprepning.
Sen är den tyst igen och jag lägger ifrån mig den och säger – vill du mig något så prata.
Och efter en liten stund kommer – jag är hungrig!
Här kan ju de flesta bli skrämda, men jag tog det med ro.
Speldosan vart tyst efter det.

Min tolkning vart att det är någon som söker kontakt med mig och att hen har mer att säga.

Någon dag senare så är skruttan min äntligen frisk nog att återgå till skolan. Efter att jag lämnat henne där så åker jag till affären.
När jag sätter mig i bilen så kommer en stark doft av tobak, något jag förknippar med min farfar.
Så jag hälsar på honom på finska och frågar vad han vill.
Men istället för svar från honom så kom en ny doft (vilket är ett svar).En stark doft av eukalyptus halskarameller, sådana som hade grönt omslag kring sig. Så stark doft att mina bihålor rensades.
Och jag får känslan att detta är inte en av mina anhöriga som är med mig utan min bortgångne makes. Så jag skickar iväg ett meddelande till min svägerska när jag är vid affären.
Jag skriver väldigt ärligt att jag är lite konstig och känner dofter ibland och berättar det jag känt.
Och får till svar att även hon känt doften av dessa karameller.

Jag har ännu inte fått svar på vem det kan vara, men misstänker min makes (och svägerskans) farfar då den första doften var förknippat med det jag anser vara (min) farfar.

Så dagens inlägg blev helt enkelt att var lite extra uppmärksam nu när slöjan är tunn mellan världarna, kanske kan du känna av de du älskar men inte finns med oss i denna värld något mer.
Och bli inte rädd, utan lämna utrymme för lite alternativa tolkningar.

Fars dag

Subscribe